Svår kalvning
Vi var lite oroliga för henne den första tiden för hon kunde inte stödja på bakbenen. Lederna just ovanför klöven var bakåtdragna, jag gissar att hon legat trångt i magen eller så att hon blev öm och stel efter att de fick dra så våldsamt när hon skulle ut. Så första kvällen fick vi mjölka ur kossan och ge Maja råmjölken med napp.
Andra dan var hon så pigg att hon klarade av att dricka sittandes med bakdelen i mitt knä! Måste ha sett väldigt kul ut!
Tredje dan kunde hon stå vingligt, då såg benen ut såhär.
Sen upptäckte hon hur kul de var att kunna gå själv och gick mer och mer och tillsist gick hon hur bra som helst. Så nu är hon och mamma mu ute igen!
Allt tack vare Richard och pappa som räddade bådas liv :)
Jennatösen
Och så kom Jennatösen
Bilderna är tagna med mobil, kommer fler "finare" sen när jag hunnit fota lite!
Rolle å Tösen kommer bra överrens, men tyvärr håller hon sig för sig själv då hon tydligen är van att vara hackkyckling.
Rolle försöker snällt närma sig henne och vara go, men hon bara går iväg om han blir för närgången. Hoppas på att en vacker dag se dem klia mankarna på varandra så att Rolle får sin närhet som han är van vid. Han får ge Tösen lite tid bara! Betet har börjat ta slut så jag stödutfodrar med hö i en skottkärra och de kan äta tillsammans ur den så han får ju komma ganska nära henne iallafall.
Tyckte jag kände igen namnet på Tösens pappa som heter Slogum Tor....så jag ringde Heidi och frågade henne vart jag kunde känna igen det från (hon känner till en del nordisar) det visade sig att Tösen är halvsyster med hennes nordsvenska sto Torfröken! De har samma pappa, så de var därifrån jag kände igen Slogum Tor då Heidi en gång i tiden hade Torfröken inhyrd hos oss!
Kompis åt Rolle!
Måste ha en ny vän till Rolle. Så ja satte mig och tittade på blocket efter nån som vill ha ut sin häst på foder. Hittade ett fint nordis sto som jag tror skulle passa Rolle perfekt! Men ja får inte tag i hon som äger den! Håller tummarna för att hon är kvar än så jag får fara och bekanta mig med henne och ägarinnan.
Kommer sakna Totte och jag vet att han kommer sakna oss och de här livet ute i västmark. Han har nog aldrig varit så fri som i sommar på de stora ytorna som de betat på och varit ute dag och natt med korna, busat och badat och sprungit runt och sett ut som världens lyckligaste. sist han skulle åka härifrån så slet han sig från transporten, sprang tillbaka till boxen i stallet och gnäggade förtvivlat. Sen i transporten gnäggade han ännu mer så de lät som om han var SÅ ledsen att åka. Kommer inte att vara med den dan han åker för då vet jag en som står och lipar.
Glömmer aldrig första gången jag släppte totte i kohagen. Han nosade försiktigt i gräset, fnös sådär som hästar gör när de blir uppspelta och så for han iväg som ett skott och utforskade hagen och korna. Såg ut som om han tänkte "är de här verkligen en hage! Ja tror jag är på rymmen, så kuuul!!" de såg för härligt ut. Bara stod där och tittade på honom, de är lycka att få göra nån så glad!
Svar på kommentarer
Lite knepigt de här med att svara tillbaka till folk som skriver. en del har ju egna bloggar som man kan svara i men till er som inte har de så skriver ja väl svaren såhär istället. Eller så direkt i inlägget som blev kommenterat.
Till fred:
Jo jag är jättenöjd med Valtran! den känns perfekt både i styrka och storlek. Känns skönt att de blir färre timmar med hjullastaren nu när valtran tar mer och mer utav det jobbet jag förr använde hjullastaren till. Alltså mycke alldagligt jobb under höst, vinter, vår då det ska skottas i uthusen och köras ut balar till djuren. Och nu under sommaren då den går ute på fälten så trivs man ju rätt bra där i hytten, de vet ju du oxå om du har köpt dig en du me! =) Så här i efterhand kunde ja väl önska att jag hade kostat på lite fjädring på den, de är ganska skumpigt efter vägarna här ute i byarna när jag kör hem balarna. Men de får ja leva med! Är ändå stor skilland mot min förra transportör Valmet 2005 som är känd för att vara ett järnspett på hjul efter vägarna!
Klart traktorn är gjord för att användas och tro mig det gör den! Men de är ändå surt att damma ner den! Så känns de ju med alla nya fina grejjer. Men de är ju bara hålla efter.
Bulta, ja så har min pappa sagt i alla år och jag har liksom hakat på. Är inget främmande uttryck här uppe iallafall :)
Tack alla ni som kommenterat om Diana. Alla vi som har djur vet ju hur det känns. De är grymt att vara den som tar beslutet, men de är våran uppgift som djurägare att se till att de har det bra och inte ska behöva lida. Hur mycke sorger man än varit med om så är det ändå värt det, tänk bara så mycke fint man fått vara med om tillsammans.
Slutligen så vill jag bara säga åt den anonyma personen som ibland inte kan låta bli att sticka in nån elak kommentar om mig här och där i mina vänners bloggar, varför skriva saker om mig i deras bloggar?? Ta det med mig istället, du gör bara dig själv till åtlöje. Du kan säkert lista ut min mailadress, förressten du kan få den här direkt och så kan du maila mig istället. [email protected]
Kossor på stranden
Hittade en hel hög med musselskal som nått djur måste ha samlat ihop. Fick mig att tänka tillbaka till när ja var liten flicka och gick och letade efter levande musslor vid strandkanten. En gång hittade jag en som inte var öppnad. Ja tog hem den och öppnade den men sen förklarade min storasyster att den dog av det och då var de inte lika kul längre.
Här var de iallafall nån som hade haft storkalas, måste ju vara en riktig delikatess för fiskmåsarna. Nu tror jag att ja borde gå och sova för nu sitter ja å skriver om musslor och måsar....!
Natti natti =D
Min jägare :)
Ja vet en som är jaktsugen :) puss
Harvning!
Harvning, gissa om de dammade nå!! Känns förjäkligt att smutsa ner fintraktorn... I morgon ska den rengöras grundligt.
Fiaten har hemmagjord AC, alltså inga sidorutor. De såg ut som om pappa hade bytt hudfärg när han var klar =/
Så mycke dammade det!
Skönt att det är bortgjort!
Tvillingar kanske?
Ny tillskottet
Eftersom min ena kanin rymde ur sommarburen och aldrig kom tillbaka så satt den andra stackaren och såg ledsen och ensam ut mest hela tiden och sånt gillar inte jag så jag stod och valde mellan att para henne så hon fick ungar eller oxå ta emot en "bortskänkeskanin" antingen en hona eller en kastrerad hane. Det blev en "bortskänkeskanin" eftersom ja tycker de blir jobbigt att hitta hem till ungarna sen om jag skulle ha valt att para henne.
Så de blev lilla Molly
Tack Linda :)
På vägen ut från cooop så gick jag förbi Sambo där Linda jobbar, ställde ner mina tunga matkassar å pustade ut å surrade lite med henne. Hon fick mig på bra humör igen och började visa mig deras klädnyheter och de slutade med att hon hade lurat på mig fyra jättefina tröjor ;) Blev så nöjd och en aning fattigare =P Vad är det med kvinnor och shopping egentligen?! Kul är de iallafall!
I veckan ska vi hitta på nå Linda å jag, var alldeles för länge sen.
Tycker vi hade riktigt kul på våran förra fest oxå hos syrran, en repris på den önskas!! Ja lovar att ja inte ska mobba er för rockband nå mer, ja har själv börjat träna gitarr hero med Richard nu. Är fortfarande sämst, men övning ger färdighet!
Jag, syrran och Linda på förra festen vi hade.
