Evelina

Jag och Richard var ute med båten en kväll när de var så där riktigt vackert ute. Åskan låg i luften så på slutet av våran båtfärd blev vi faktiskt lite oroliga att vi hade tagit oss för långt hemifrån för att hinna hem innan blixtrarna började närma sig båten. Vi hann hem,men regnet hann ikapp oss :)


Gården sett från sjön



Sjöstugan våran i kanten och grannarnas hus


Strandremsan där mina kor betar, hagen fortsätter låångt bort, nästan längs hela sjön.




Solberg, grannbyn, även där har jag kor på bete.




Nelly


Över till andra sidan sjön


Ingemars lagård, där nedanför ligger mina ungdjur och idisslar!


Ännu mer hage.




Jag i fören


Richard kör!

Kommer aldrig igen. Var rädd om de fina ögonblicken i livet och minns dem med glädje. Jag köpte min kamera för att jag är en sån livsnjutare och älskar att kunna föreviga vackra vyer, ögonblick i livet, personer och händelser av olika slag med hjälp av ett fotografi.  Fotografier betyder så mycke för mig.  Därför grämer jag mig enormt mycke över att jag inte tog mig tiden att be Ida, min grannes dotter att ta sig tid några minuter med sin systemkamera och fota mig och Diana när vi red omkring på vår gröna fina äng, barbacka i sommaren med alla vackra färger och Dianas vackra hållning och mjuka rörelser och vinden som blåste i mitt hår när vi galloperade fram. Jag hade gett vad som helst för en sån bild.  Tur att jag har mina fina minnen kvar iallafall....


Diana
Idas foto

Mitt i den vackra sommaren då de kändes som om allt flöt på bra och ingenting i världen kunde få mig olycklig hände det som inte fick hända.

Diana, min häst skadade sig i hagen. Hon hade råkat trampa på en gammal brädbit som låg i hagen och så i samma stund som hon trampat på den så slog den upp mot magen, spetsade henne på sidan av juvret snett in mot bakbenen. 2,5 decimeter gick träbiten in i hennes muskelmassa.

Det visste vi inte då när vi stod där och inspekterade såret med den utstickande träbiten. Det såg förskräckligt ut men eftersom de såg ut som om den var vinklad bakåt mot bakbenen ville jag iallafall göra ett försök med att ta hem veterinären och försöka få ut träbiten. Hade den varit vinklad inåt mot magen hade det varit kört på en gång.

veterinären kom, drogade ner henne och fick ut träbiten.
Tvättade rent, fick ut några fler träflisor, ordinerade medicin och sen var det bara att vänta och se hur hon tog sig.



Träbiten....

Vecorna efter var upp och ner. En dag trodde jag att faran var över då hon mådde så bra att hon t.o.m. tog några gallopp språng i hagen. Men sen blev det bara värre...efter att hon lagt sig ner i hagen på den onda sidan och vi vände över henne på rätt sida så hon kunde resa sig upp så var hon sig inte lik efter det. Ja tror hon slet sönder såret invändigt ännu mer efter att hon rest sig upp. sen la hon sig ner i boxen den natten, på fel sida igen. Då började jag inse att de kanske inte skulle gå vägen. Vi rev boxen, vände över henne på rätt sida igen och så tog hon sig upp igen. vilken fruktansvärd smärta de var för henne trots att hon gick på stark medicinering och smärtlindring.  Till sist försvann kämparglöden i hennes ögon och jag såg bara smärta, då var de dags att fatta det beslut som alla vi djurägare hatar att fatta.
Jag lät henne gå vidare till de evigt gröna ängarna.




Så tomt utan henne........

Vila i frid gumman.

Det har hänt mycke i sommar, de gör det alltid på en bondgård. Skörden gick bra, kossorna är ute i det gröna och betar, jag bygger hagar jämt och ständigt och betesputsen och röjsågen går för fullt. Det är mycket att tänka på för att få det så fint som möjligt i hagar och kring åkrarna. Har inte hunnit vara och fota i vår nya beteshage i solberg, men det kommer snart bilder på det oxå. Den hagen blev så bra och stor är den!  lärde känna markägaren och hennes släkt tack vare det arrendet och de visade sig vara hur trevliga som helst och jag ångrar inte en sekund allt jobb vi har fått lägga ner med det projektet. kommer även bilder sen på ungdjuren som betar på annat håll i vår lilla by.  Här på bilderna är några av mina dikor och så mina vackra hästar :)