Evelina Isaksson

Oj va de har hänt mycke sen sist jag skrev. Som vanligt har det varit full rulle, som det alltid är i bondesvängen.
Vi är nöjda med skörden, alla kor har än så länge hållit sig i hagarna, inga rymlingar alls faktiskt. Jag har aldrig köpt så många trådrullar någonsin, tycker det känns som om jag byggt hagar överallt i vår lilla by och grannbyn.





Gräset i beteshagarna har växt bra i år och vi har haft många hagar som vi flyttat djuren mellan och på så sätt har det faktiskt räckt mat åt dem och än idag, då vi är inne i september så stödutfodrar jag bara åt ett av gängen, en bal varannan dag. Men snart kommer det gå betydligt fler balar.

Vi har fått kaninungar från vår kastrerade kaninhane! För att göra en lång historia kort så kastrerade vi Wilmas kaninhane så han kunde vara med mina honkaniner, men vi släppte honom dagen efter kastreringen till honorna och det var tydligen för tidigt då det kan finnas kvar i hanens ledningar upp till en vecka efter (det glömde veterinären att säga haha) så de här små sötnosarna blev resultatet av vår kastrering!

Nu kan jag inte göra mig av med dem heller.. så numera har vi 6 kaniner.

Kattungar har vi oxå haft i sommar. Vi har behållt en och behöver jag säga att ja hade svår separationsångest när de andra skulle ges bort. Alla fick jättebra hem, men ja grät en hel kväll iallafall.

 
Hästarna har haft en kanonsommar, är nästan lite avis på deras semester :)

Lilla Zakk däremot har nog haft den värsta sommaren han nånsin varit med om. Han fick fång trots att jag aldrig lät honom gå i stor-hagen där de andra går.
Ja har försökt ha honom på marker där det bara växer äldre och näringsfattigt gräs, men t.o.m. det reagerar han på så mestadels tiden har han gått lös i stallet och så stått på sand. Känns som ett hemskt misslyckande för mig...
de är så otroligt sorgligt att han inte kan gå med de andra.


Stackars lilla gubben, varför ska fång finnas??




Andra projekt vi pysslat med i sommar är generationsskifte, flytt, verandabygge, målning av huset och fortfarande är listan lång över saker vi måste hinna innan det fryser på....Solsemester nästa, tack! 
Men de är kul att vi ändå hunnit med så mycke, ser redan fram emot nästa sommar för nu har vi ju betat av så många stora projekt... Det kommer mera! =)

32 djur ute på bete, nu har jag bara hundra kvar...

I fredags åkte ungdjuren ut på bete! Det blev en grupp med småkvigor som inte ska betäckas i sommar och så en grupp med kvigor som går med tjuren. Sen har vi oxå satt två kor och deras kalvar med de mindre kvigorna för att få en lugnare grupp. Och en ko och hennes kalv med kvigorna och tjuren. Mest för att ha någon i flocken som kommer och följer efter en när man har en kraftfoderhink och ska locka dem nånstans. Hon har varit med om det förr, så förhoppningsvis leder hon gruppen när de ska flyttas till hagen i solberg.


Ledarkossan och hennes pojk :) Korsning låglands/hereford/angus.
Lägg märke till deras identiska teckning i ansiktet, fast spegelvänt!


Kvigorna som ska betäckas, tjuren till vänster om den svarta.
Tjuren hittade jag hos min "kollega" Lena som använt honom i fjol till sina kvigor och fått pigga och fina kalvar som fötts utan problem. Han är uppfödd på en gård som har gott rykte om sig och sägs ha fina tjurar.
Han har bra psyke och var effektiv vid betäckningen hos lena, så jag hoppas på den här grabben.
Det kändes så bra att ta en tjur som jag har fått höra gett normala kalvningar, Lena hade inte behövt hjälpa nån av hennes kvigor så det var bra betyg tycker jag! Han kom med transportbilen i fredags och blev accepterad av kvigorna direkt :)


Tjuren



hihi kvigor luktar gott ;)

Andra gänget!



Småkvigorna

Min hjälpreda gulle-Nelly

Hej och hå! Äntligen blommar det igen! Jag bygger hage för fullt, i slutet av veckan åker kossorna på sommarlov!  Helgen går i gödselns tecken haha och harvens... med andra ord VÅRBRUK för fulla muggar. 

Vårens kalvningar har gått bra för alla kor som var betäckt med vår tjur Caesar. Kvigorna var betäckta med en aberdeen angus tjur och fyra av sju gick det bra för. Tre stycken hade svåra förlossningar vilket ledde till att två kalvar dog trots att vi var där och hjälpte till vid födseln, den tredje klarade sig tack och lov, men den var tung att få fram och stor. Alla kvigor klarade sig iallafall, men vi kommer inte ta någon angustjur som betäckare i år. Den kombinationen blev inte bra på mina kvigor iallafall. Kanske det beror på att kvigornas mödrar är korsningar med låglands/hereford och att kvigorna bar med sig gener av låglands som i sin tur blev en dålig kombination med angus? jag vet inte men det kunde vara en trolig orsak enligt en person som är påläst på sånt där. 
Väntar fortfarande på ett gäng som kommer kalva lite senare än de andra eftersom de kalvade på sensommaren i fjol.

 
Den här söta aberdeenkorsningen fick en tuff start i hagen med de andra korna och kalvarna. Hon är den enda som inte har vita inslag i ansiktet och det märkte alla kor och tittade konstigt på henne. En del fnös åt henne och jagade ut henne ur hagen... kor kan vara grymma de med! Givetvis vande de sig med henne tillslut och nu är hon en i gänget. 





Vi tömmer en hölada åt en granne så korna har fått dryga ut balarna med torrhö. Även om det innebär ett jädra slit för att hämta höet så har det ändå sin charm på nå vis. Telfer och hö- "klo" som vi kallade det när vi var små, är ju sånt man man inte hittar i var och varannan ladugård numera.


Tjejerna åker hölass!

 
  

Nu har vi skottat fram vår snöbegravda jaktstuga! Så nu ska vi grilla och mysa vid elden till helgen :) Hoppas bara de blir fiint väder!

Jag har bytt in min "gamla" traktor och köpt en steglös Valtra Direct N 142.  Den öppnar dörrar för framtida entreprenadprojekt som vi funderar på. Min förra var snäppet för liten för sånt jobb. Den här traktorn har all utrustning vi behöver, är utrustad med hyttfjädring och framaxelfjädring som faktiskt känns som ett måste här efter vägarna vi färdas på, det hade inte min förra traktor. Den har eco driving vilket innebär att traktorn jobbar med låga varvtal, det är nånting jag är riktigt nöjd med för det skiljer massor från min förra valtra som nästan alltid var uppe i höga varv.
Lastaren går att ställa in i olika snabbhetsgrader och fastän man står still eller kör sakta med traktorn så höjs varven då man rör joysticken, medan man själv bestämmer körhastigheten. släpper man gaspedalen stannar traktorn även i lutning. Kändes väldigt skumt första veckan men nu börjar man komma in i körsättet och den känns hur bra som helst. 

  

Ja har aldrig träffat en häst som avskyr kameror så mycket som Tösen gör =P så fort jag tar fram den och börjar fota så går hon sin väg eller så ställer hon sig i ett hörn i boxen där man inte alls kan fota henne.
men idag passade jag på att fota henne när hon stod fastbunden i gången :)  Hon är så vacker, när man för luggen åt sidan så kommer hennes underbart mörka djupa ögon fram och man kan stå där och bara titta på henne hur länge som helst.

Tösen med sin gubbe Rolle


Bjuder på en bild på lilla trollet Zakk oxå :)

Ja måste säga att ja tycker de är dösvårt att fota innomhus. Här har jag lekt lite med egna ljusinställningar och ja ser ju att bilderna blev nog så ljusa... får träna mer. De är bara så svårt! men kul är det!

Nelly lekte som vanligt med kaninerna medan jag gjorde stallet.

Jag var inställd på att det skulle bli Nellys sista besök på djurkliniken då hon skulle på återbesök. Vi knallade in och doktor bergdahl tittade på henne och sa att knäledsinflammationen hade läkt fint, men hon visade fortfarande smärta och hälta, vilket pekade på att allt inte stod rätt till därinne. Han föreslog en operation för att se vad som var fel. Jaha, tänkte jag, vad innebär det? Nu med detsamma eller vad?! Jo en annan patient hade lämnat återbud så tiden efter min och Nellys var ledig vilket innebar att hon fick opereras direkt! en sköterska kom in och gav henne lite lugnande och sen fick jag med en klump i halsen lämna min kära vovve på kliniken. Hon skulle stanna där över natten och jag fick hämta henne dan efter.
Kändes hemskt att åka hem utan henne. Satt med gråten i halsen hela vägen hem. Hur skulle hon klara sig där utan mig. Hon som är så mammig. 

Det gick bra såklart, dagen efter fick jag hämta en väldigt drogad hund och jag insåg att det senaste dygnet kan inte ha oroat henne så väldans mycke, hon hade nog alldeles för mycke medicin i sig för att känna någon större stress över att vara borta.

Operationen var nödvändig för precis som dr Bergdahl trodde så var det något som inte stämde i benet. Korsbandet var av och nu hade han ersatt det med två nylontrådar. Så fort såret har helat och stygnen tagits bort så ska hon tränas så att det bildas muskler kring korsbandet och hon har ett väldigt strikt schema som vi måste följa till punkt och pricka om jag vill ha en frisk hund. Vattengympa och hela faderuttan ska hon träna för att bygga upp de rätta musklerna. Hon får inte springa lös på fyra månader utan ska gå kopplad hela tiden! 

Stackars Nelly, hon som är van att alltid springa lös på gården och vara med mig i mitt arbete med djuren! Hela hennes liv ändrades över en natt.. hon fick nu vänja sig med att bli inlåst hemma på morgonen efter vår morgonpromenad. Ni kan ju gissa vilket ylande och gråtande det var bakom dörren den första veckan. de var hemskt!  Men så tillslut vande hon sig och nu går det hur bra som helst! Hon har blivit bästis med Kurre, vår katt som oxå är inne om dagarna så hon är ju inte HELT ensam iallafall. 


Inge mer bus i snön för Nelly i år! =/

Det enda positiva med den här skadan är att vi håller på att försöka dressera henne nu medan hon ändå ska vara i koppel så länge. Hon har haft alldeles för lösa tyglar tidigare, de är det många som fått erfara =/  Så förhoppningsvis har vi en mycket lydigare hund den dagen hon blir frisk. 

Ja är less på vargavintern. Vattenkoppar fryser, balplasten går knappt att få av, snön driver, fingrarna spricker av kylan och vinterjackan känns för tunn. Men så mitt i allt elände så tittar solen fram och då känns inte allt så där ruskigt förskräckligt längre. Ja slipper iallafall åka till stan och jobba =P och ja har en hejdundrandes bra värmepistol!!

Vi har ett tillskott i stallet! Shettisen Zakk! Wilma fick honom i julklapp!

Zakk är helt underbart snäll mot sin matte och alla andra småtjejer som oxå vill va med!

Min fjording Rolle var inte alls glad när Zakk kom, han ville bara jaga ut honom ur hagen. Tror han var lite svartis, för han var inte lika elak när Tösen inte var i hagen. Men det gick fort över och nu är de som vilka bästisar som helst!

Rolle


Tösen


Nelly har fått en knäledsinflammation så i morgon åker vi för tredje gången till Öjebyns djurklinik. Hon är mycke bättre, men ska på, förhoppningsvis sista besöket i morgon.


Min älskade vovve


Fick årets första kalv idag. Kossan blev inte dräktig första året hon betäcktes, vilket resulterade i en medveten miss i planeringen. Men nu var hon dräktig och fick gå in i ladugården när vi såg att det började närma sig så nu ligger ko och kalv tryggt inne i en kalvningsbox. Tack och lov att ja har ladugården, hade inte velat att hon skulle fått kalven ute i den här kylan. Resten kommer kalva till våren.

Ja å Riche håller på att fixa till jaktstugan, här kommer bilder =P






Glömde ta bilder på den fina utsikten ner mot sjön där vi har röjt, men de kommer!

 Såhär när hösten kommer saknar ja henne bara mer.... De var alltid då vi fick mer tid till att mysa i stallet och mer tid för ridning. Saknar hennes breda rygg och pigga steg ut från gården när vi for iväg om kvällarna. Min fina gumma, hon är så saknad! 
Tog en bild på hennes gravsten, i bakgrunden skymtar min andra häst Jasmines gravsten och under björken ligger min arab Grosz. Till vänster ligger Kitty, Marco Polo och Carino, oxå hästar jag förlorat under årens gång. Och så vår förra hund Fanny.
Sen tar vi även emot hästar och begraver dem i samma område så det ligger många saknade hästar på vår lilla gravplats.

Hoppsan nu var de ett tag sen igen!  Snabb uppdatering:

*Kossan med jättemage fick tvillingar precis som vi trodde! Allt gick bra och alla mår fint :) Har inte hunnit fota sötnosarna än, men de kommer!

*Rolle och Tösen har lärt känna varandra nu och Rolle ser glad ut igen och jag ser dem då och då stå och gnugga mankarna på varandra å då myser jag för fullt! Tänk att de löste sig till sist. Där ett tag var jag orolig att Rolle hade gett upp och bara sörjde sin Diana...han kunde stå i hagen och hänga med huvudet och drömma sig bort dit jag inte kunde se och han såg så himla ledsen och gammal ut. Men så vände allt och de blev vänner och Rolle lyste upp igen. 

*Håller på med andra skörden. I helgen tänkte vi göra klart, men vädret stoppade oss. *suck*

*Håller oxå på å målar maskinhallen och kalldelen... de är mycke att måla och ja undrar om ja kommer hinna med det innan de blir för kallt.
 

*Ett stort fält är redan harvat inför våren, tack och lov att nånting är klart lååångt i förväg haha.

*Har lejt min praktikant så han ska tvätta lagårn med högtryckstvätt! Skönt!
  Var bara det att tvätten är trasig =/  *suck* jaja de får vi lösa.

*Har börjat hämta hem balar för jag fick låna ett rejält lastbilssläp. Fick bara låna det några dar så ja hann bara få hem 200 st. 200 av ca 800....jisses ja har en hel del kvar.




Mina traktorbrudar åker med :) (Storebrorsans tjejer Alice och Elin)

*Vi har byggt klart kohuset ute på udden där korna har sitt nya betesområde. Tanken med uthuset är att korna ska ha tak över huvudet under somrarna när de går där och betar. så de kan gå in vid regn eller knott. Och så förvara maskiner där på vintern. 



*Har börjat stödutfodra djuren och det går massor med balar!! Ja känner panik över det...jag har för många djur tror jag.









Alice, Elin, mamma och Nelly


Vilopaus på min björn!


Rolle

Tösen